Denna sida är för alla människor som bor och lever sina liv på landsbygden, i jordbruks- och skogsbygd, äldre stationssamhällen, bruksorter, kyrkbyar och andra orter med nära landsbygdsanknytning. Mer än en fjärdedel av rikets medborgare bor på landsbygden.

Grunden  är alla människors lika värde och rättigheter. Oavsett var de bor och verkar ska alla människor ha samma möjligheter att påverka sin livssituation. Alla människor ska, oberoende av var de valt att bo och verka, tillförsäkras rätten till ett tryggt och bra liv, byggt på social hälsa och framtidstro.  En sida som är lojal och solidarisk med landsbygdens människor och främjar en långsiktig målsättning om en levande landsbygd.

Bevara och utveckla en levande landsbygd

  • Bevara traditioner och kulturarv.
  • Utveckla företagande och service.
  • Utveckla demokrati och möjligheter att påverka.
  • Skapa framtidstro genom utveckling.

Traditioner och kulturarv

Att skapa förutsättningar för att upprätthålla och bevara för landsbygden typiska traditioner och kulturarv är en viktig del i arbetet för att klara målsättningen om en befolkad och levande landsbygd. Att människor ges möjlighet att föra dessa traditioner och kulturarv vidare är av största betydelse för landsbygdens överlevnad och framtida utveckling. Att tryggt kunna nyttja de resurser och möjligheter som ett naturnära boende ger, och som i generationer varit en självklarhet, är ett omistligt värde för många människor, såväl socialt som ekonomiskt.

Utan denna trygghet kommer landsbygden att dräneras på människor som kan föra traditioner och kunskaper vidare till nya generationer och värdefulla kulturarv kommer att för alltid vara borta. De praktiska kunskaperna, vunna genom erfarenhet, finns ingen annanstans och kan inte återskapas.

Därför måste förutsättningarna för att på traditionellt sätt, utan obehagskänslor och otrygghet, kunna ägna sig åt jakt, fäbodbruk, fiske, djurhållning, bärplockning, svampplockning, rörligt friluftsliv, hästsport, hundsport etc., återupprättas.

Föräldrar på landsbygden måste åter utan oro och rädsla våga låta sina barn leka ute i naturen. Den natur som i generationer alltid setts som en tillgång för landsbygdens barn och för föräldrar varit ett tungt vägande skäl i valet av bosättningsort.

För att hålla landskapet öppet och förhindra förbuskning och därigenom upprätthålla en biologisk mångfald av växter, krävs betande djur. Förutsättningarna, och därigenom intresset för att hålla betande djur, måste därför stärkas.

För Landsbygdsdemokraterna är det självklart, att för att kunna uppnå ovanstående målsättningar, måste politiken gällande rovdjursförekomsten i landet ändras radikalt. Rovdjursförekomsten måste anpassas till mänsklig närvaro och inte tvärtom. Det är orimligt att en majoritet av landsbygdens människor skall omforma sina liv efter de förutsättningar som växande rovdjursstammar ger. Detta synsätt går aldrig att förena med målsättningen om att kunna leva ett tryggt och harmoniskt liv på en levande landsbygd.

Därför anser Landsbygdsdemokraterna att stora rovdjur inte går att hysa inom befolkade delar av svensk landsbygd. Var de än må vara inom av människor befolkade delar av landet innebär det så stora negativa ingrepp i människors rätt till ett tryggt och kvalitativt bra liv i den bygd där de vill bo och verka, att det inte kan anses förenligt med grundprincipen om alla människors lika värde och rättigheter. Människor som inte vill leva med stora rovdjur som närmaste grannar, ska inte behöva göra det. Rovdjuren ska då avlägsnas och människor ska inte genom politiska påbud uppmanas att anpassa sig. Det är ingen framkomlig väg för att upprätthålla en befolkad och levande svensk landsbygd, där människor lever i harmoni med naturen på ett sätt som bevarar traditioner och kulturarv för framtiden.

Stammarna av stora rovdjur måste decimeras och stora rovdjur som konsekvent uppehåller sig nära samhällen, byar eller andra enskilda bosättningar ska omedelbart avlivas.
Vad gäller vargar måste, om ”frilevande” vargar ska finnas i Sverige, dessa hysas inom klart definierade och obefolkade reservat. Där kan en stam hållas livskraftig och genetiskt stark utan att det påverkar landsbygdens överlevnad och utveckling.

Människor och människors villkor måste prioriteras före de stora rovdjuren om människors vilja att leva och verka på landsbygden ska finnas kvar. Och utan aktiva människor överlever varken begreppet ”Levande landsbygd” eller begreppet ”Öppna landskap”.

Företagande och service

Landsbygdsdemokraterna arbetar för landsbygdens människor. Vi ska representera alla som vill ha en fungerande landsbygd och är varken höger eller vänster. Eftersom vi anser att inget av de etablerade partierna stödjer landsbygden och landsbygdens människor, anser vi att ett parti som vill arbeta för omfattande och långtgående förändringar behövs. Landsbygdsdemokraterna är beredda att arbeta för att sådana förändringar sker.

För att landsbygden ska överleva måste förändringar ske på flera områden. Två av dessa områden är möjligheterna att driva företag runt om i landet och en utökad samhällsservice för landsbygdens människor.

Att motivera människor att vilja driva företag är en nödvändighet för landsbygden. Därför måste en företagarpolitik formas, som inte utgör hinder för eller försvårar företagande på mindre orter. Människor med erfarenhet ska hjälpa oss att formulera vilka förändringar som krävs.

För att människor, såväl yngre som äldre, ska kunna leva och verka på landsbygden, krävs tillgång till en utökad och fungerande samhällsservice. Denna självklara rätt har gradvis fråntagits landsbygdens medborgare och skyndat på utvecklingen mot en avfolkad och öde landsbygd.
Nedläggning av skolor och postservice, försämrade kommunikationer och höjda punktskatter för bilismen, är exempel på förändringar som slagit hårt mot landsbygdens människor.

Varför ska människor på landsbygden straffas genom stelbenta centrala politiska beslut, som gör det svårare och gör det dyrare att leva kvar på sin hemort? Ska inte alla landets medborgare ha samma rätt att kunna tillgodogöra sig av samhällets resurser?

Landsbygdsdemokraterna ska arbeta för en rättvisare fördelning av resurserna mellan storstad och landsbygd.

Landsbygdsdemokraterna anser att vinsterna av landsbygdens naturtillgångar, som skog, mineraler och elkraft, ska beskattas där de finns.

Landsbygdsdemokraterna anser att väl fungerande kommunikationer och transportsystem är en rättighet för alla medborgare i landet och en förutsättning för att människor och företag ska kunna bedriva verksamhet på landsbygden. Och detta till kostnader som är rättvisa gentemot kostnaderna i tätbefolkade delar av landet.

Landsbygdsdemokraterna anser också att det faktum att människor i ungdomen går i hemkommunens skola, tillbringar den förvärvsarbetande delen av livet i storstaden och flyttar tillbaka till hemorten som pensionärer, ger en för landsbygdskommunerna orättvis fördelning av inkomster och kostnader. Storstaden tar vinsten och landsbygdskommunen får kostnaderna. Detta måste enligt Landsbygdsdemokraterna ses över.

Demokrati och påverkan

Ett väl fungerande demokratiskt styrelseskick och en lagstiftning som ger medborgarna möjlighet att påverka utvecklingen i frågor av stor betydelse för dem själva och för den bygd där de lever, ska vara en självklar rätt, oavsett var i landet man bor och verkar. Rätten att i egna nämnder och styrelser besluta i gemensamma angelägenheter. Detta var också vad som gällde fram till kommunreformerna på 1950-talet och 1970-talet. Genom dessa reformer förlorade landsbygdens kommuner och mindre orter sin självbestämmanderätt och utarmningen av landsbygdens förutsättningar tog sin början och har sedan dess stadigt försämrats. 25 procent av Sveriges befolkning saknar idag såväl lokalt som regionalt självbestämmande och får finna sig i att deras rättigheter avgörs av människor boende på annan ort.

Den särskilda lagstiftning som ger ett utökat demokratiskt styrelseskick för storstadsregionernas invånare, innebärande att dessa till skillnad från övriga riket har rätt att i allmänna val utse egna representanter för den egna regionala utvecklingen och den egna kollektivtrafiken, omfattar endast dessa storstadsregioner och inte övriga landet.
Det är anmärkningsvärt att de demokratiska rättigheterna inte är lika för alla medborgare i landet.

Frågor av avgörande betydelse för landsbygdens människor, exempelvis rovdjursfrågorna och frågor om samhällsservice av olika slag, avgörs av centralmakten genom länsstyrelser och statliga myndigheter, utan möjlighet till någon lokal och regional påverkan.

Inget av de etablerade politiska partierna företräder landsbygden och att i allmänna val lägga sin röst på något av dem, innebär i praktiken att landsbygdens folk godkänner att styras av andra utan något som helst självbestämmande.

Landsbygdsdemokraterna hävdar att den centralisering av beslutandeprocesserna som skett är den väsentligaste orsaken till landsbygdens utarmning. Denna förändring av demokratin har inneburit att städernas ekonomiska förutsättningar stärkts i takt med att mindre samhällens och ren landsbygds förutsättningar försvagats. De ekonomiska vinsterna av landsbygdens tillgångar har till stor del hamnat i städerna.

Landsbygdsdemokraternas uppfattning är att demokratin måste stärkas genom att beslutandeprocesserna åter decentraliseras, så att alla människor i landet, oavsett var de bor, återfår sin rätt till självbestämmande och därmed möjlighet att påverka sin och sin bygds utveckling.
Detta är en nödvändig utveckling för att återuppväcka den kreativitet och det engagemang som historiskt varit ett signum för landsbygdens människor.

Regioner, likt storstädernas, ska bildas i hela landet. Regionernas invånare ska i allmänna val tillsätta sina företrädare i regionerna. På detta sätt blir det demokratiska styrelseskicket lika för alla medborgare i landet.

Framtidstro och utveckling

En viktig del i att återskapa en livskraftig svensk landsbygd är att landsbygdens människor får tillbaka rätten att i demokratisk ordning kunna påverka de politiska besluten som styr utvecklingen i deras närområde. Så är inte fallet idag, där besluten i för människor avgörande frågor tas av centralmakten i Stockholm, långt från berörda människor, och där de tagna besluten verkställs av länsstyrelser och statliga myndigheter. Detta har skapat ett utanförskap och en känsla av maktlöshet som är förödande för landsbygdens överlevnad och utveckling. Trenden måste vändas så att deltagande och framåtsträvande åter blir meningsfullt för landsbygdens människor.

Den försvagning av den demokratiska möjligheten att påverka sin egen livssituation som skett, har kvävt den kreativitet och framåtanda som alltid funnits på landsbygden och i stället utvecklat resignation och destruktivitet. Den vilja till engagemang och deltagande i skilda verksamheter som var en del i landsbygdens välmående, har gradvis strypts genom centralt beslutade förändringar som genomförts, utan hänsyn till och förståelse för de försämrade livsvillkor som de inneburit för landsbygdens människor.

Landsbygdsdemokraterna ska arbeta för återinförandet av ett styrelseskick som ger alla människor, oavsett var de lever och verkar, rätt att kunna påverka utvecklingen inom områden som berör deras livskvalitet och rätt att kunna förverkliga egna livsmål.

För att skapa de förutsättningar som krävs för att uppnå en positiv utveckling inom alla väsentliga områden av betydelse för ett tillvaratagande av landsbygdens möjligheter, måste resurserna fördelas på ett rättvisare sätt mellan stad och landsbygd.

Landsbygdsdemokraterna hävdar att en levande landsbygd, där möjligheterna tas till vara och där människor känner framtidstro, är en stor tillgång för landet som måste utvecklas.