Hasardspel är lagligt under USA:s federala lagar men stater har möjlighet att begränsa spelande och gör så i de flesta fall. Casinon är endast helt och hållet lagliga i Nevada. I andra stater är de begränsade till specifika geografiska områden, till exempel Atlantic City i New Jersey. Undantaget är indianreservaten där kasinon under de senaste fyrtio åren blivit till en viktig inkomstkälla. Hur casinon har påverkar välden kan du också läsa om hos casinoanalytiker.se.

Självbestämmande och hasardspel

Ett fall som egentligen handlade om skatter lade grunden till det rättsliga läget som möjliggör kasinon på indianreservat. Ett Chippewa-par bosatta på ett reservat i Minnesota anmanades plötsligt en dag av staten att betala fastighetsskatt och tog fallet ända till USA:s högsta domstol på 1970-talet. Den högsta domstolens beslut konstaterade att staterna inte hade rätt att beskatta reservatens invånare samt att staterna inte heller kunde reglera de aktiviteter som urinvånarna företog på reservaten. Det senare lade grunden för kasinoindustrin.

Indianreservaten i USA kallas också nationer. Under åren har urbefolkningen givits större rättigheter till självbestämmande över de stycken land de tilldelades när reservaten först skapades på slutet av 1800-talet. Nu har invånarna till viss mån rätt att bestämma sina egna lagar och aktiviteter, så länge dessa inte strider mot värdstatens strafflagar.

Reservaten har alltid präglats av stor fattigdom och sociala problem och det var med förhoppning om ökade inkomster som de första spelhusen öppnades på 1970-talet.

Från bingo till black jack

Den allra första spelhallen på ett indianreservat var en bingohall som öppnades i Seminole-reservatet i Florida. Planen var att hålla hallen öppen sex dagar i veckan, jämfört med de två dagar som då tilläts i Florida, samt att sätta potterna högre än vad som var tillåtet.

Bingohallens upphovsmän arresterades när den öppnades men den lokala domstolen dömde att Florida inte kunde reglera den typen av aktiviteter. Detta blev början på kasinoindustrin i reservaten. Bingohallar kom till viss mån att accepteras, men problem uppstod återigen när reservaten började öppna privata kasinon med vinster som var större än vad staterna tillät. Man oroade sig för att reservatens kasinon helt skulle utkonkurrera staternas egna kasinon.

Ett flertal rättsfall avgjordes till urbefolkningens fördel. År 1988 legaliserades kasinoreservat officiellt och National Indian Gaming Commission etablerades för att reglera spelindustrin på reservaten. För att få öppna ett kasino måste ordföranden för kommissionen godkänna ansökan. Spelindustrin delas upp i tre klasser när det gäller reservaten.

  • Klass I innefattar stammens traditionella hasardspel samt sociala spel med låga vinster.
  • Klass II inbegriper bingo och kortspel som inte spelas mot en bank.
  • Till klass III räknas då de spel som normalt spelas på kasinon, som roulette och black jack.

Av de stammar som erkänns av den amerikanska starten valde 200 av 562 att öppna kasinon som faller under klass III.

Det har gått bra för många av dessa kasinon. På tio år ökade de sammanlagda vinsterna från 12,8 till 27,1 miljarder dollar och den nedgång i besök som Las Vegas och Atlantic City märkte av efter finanskrisen 2008 drabbade inte reservaten. På många håll har kasinoverksamheten alltså dragit in betydande summor till reservaten och därmed avhjälpt mycket av den fattigdom som tidigare utmärkte dem. Däremot har många reservat med mindre fördelaktiga geografiska lägen inte lyckats upprepa samma framgångsrecept.